Ninpo Dragons Norrköping är en del av Bujinkan Dojo Norrköping och vi håller till i Vilbergens Centrum (mitt emot Vilbergen Bowling).
Vi bedriver träning för barn och ungdom i ålder 7-13 år i olika grupper på söndagar. För 13 år och uppåt har vi en separat ungdomsgrupp respektive vuxengrupp, se www.bdn.se för mer information.
- Söndag 9:30-10:20 (7-10 år) & 10:30-11:20 (10-13 år)
För aktuella terminsstarter hänvisar vi till vår hemsida www.bdn.se, Facebooksida eller kontakta oss direkt på e-post: barn@bdn.se.
Träningsavgift:
Träningsavgift för barn 1200 kr / termin. I avgiften ingår en träningsmanual som följer med barnen under varje träning. I den samlar vi närvaro-stämplar och löser uppgifter. Här finns också mycket information till både barn och förälder.
Intag / Platser
Vi har intag i början av terminerna och cirka en månad framåt i mån av plats. Har det gått längre in i en termin rekommenderas man att prova-på två gånger och sedan anmäla sig till kommande termin. Anmäl gärna ditt intresse i god tid. Grupperna har begränsat antal platser för att aldrig äventyra kvaliteten på träningen. Hör av dig via en intresse-anmälan på mail eller telefon om du är intresserad av att vara med på träningen.
Träningen
Under träning är det bra med en dräkt, s k Gi . Vi använder en traditionell dräkt bestående av en långärmad jacka och långbyxor i svart bomullstyg. Till en början fungerar det utmärkt med mjuka långbyxor och lång- eller kortärmad T-shirt samt barfota eller rena strumpor. Tag med en vattenflaska att ha vid sidan, vi behöver fylla på med vatten ibland. Dräkt finns att köpa direkt på plats (så långt lagret räcker).
På varje träning har vi alltid en instruktör som är huvudansvarig för träningen samt ett flertal hjälpinstruktörer som går runt och hjälper till. På så vis får samtliga barn feedback utan att behöva känna sig bortglömd.
Föräldrar kan vara med i dojon under prova-på och under terminen OM särskilda skäl föreligger. Annars ber vi föräldrar uppehålla sig vid tillgängliga sittplatser vid entrén.
För mer information kontakta oss på Bujinkan Norrköping:
E-post: barn@bdn.se
Våra instruktörer
Hans Månsson
Barninstruktör
Under uppväxten på 80- och 90-talet i Uppsala så var ett av mina största intressen actionfilmer, speciellt med Jackie Chan och Jet Li i huvudrollerna. Alla pengar från första sommarjobbet spenderades på en VHS-spelare som kunde spela importerade filmer för att kunna se “Hong Kong-rullar” som ej fanns släppta i Sverige. På gymnasiet tillkom även intresse för mer klassiska japanska filmer så som De sju samurajerna (Shichinin no samurai) av Akira Kurosawa.
Men det var inte förens året efter gymnasiet som jag vid 18 års ålder för första gången jag själv testade på en kampsport. Jag tränade då Wushu i ett år, och kom till och med tvåa (av fyra tävlande i min viktklass) i en nybörjartävling i lättkontakt, min första och enda kampsportstävling hittills.
Året efter gick flytten till Norrköping för universitetsstudier och planen var att fortsätta träna i Wushuklubben som fanns i Norrköping på den tiden. Men träningstiderna krockade med studierna, så det blev inget med det.
Året därefter (hösten 2004) hörde jag att tre av mina kurskamrater hade hittat “någon Japansk kampsport” som de tänker testa på. Jag hade aldrig hört talas om Bujinkan men tänkte att det kunde vara värt att testa på. Efter första träningen var jag inte såld, det var inte alls lika “häftigt och hårt” som Wushun jag tidigare tränat i ett år. Men jag bestämde mig ändå för att testa en hel termin för att se om det var något jag missade vid första ögonkastet. Jag märkte snart att det var något som kändes rätt med den här arten, att det fanns ett djup, stor möjlighet till personlig utveckling och mycket mer än bara den fysiska aktiviteten att inhämta när man började förstå grunderna i Bujinkan.
Mer än 20 år senare är jag fortfarande aktiv i klubben och har varit instruktör sedan 2008. Utöver att aktivt vara med på träningstillfällen har jag även varit engagerad utanför mattan kring att driva klubben i många år. Jag har varit medlem i föreningens styrelse sedan 2007 i blandade roller, sedan 2018 som ordförande för föreningen.
Under åren har det blivit många träningsläger runtom i Sverige, men även ett par träningsresor till Japan. Första resan till Japan blev av efter efter att ha tränat i 9 år, våren 2013. Sedan dess har det blivit två till, vintern 2014 och vintern 2018.
Efter att i många år instruerat i vuxengruppen tog jag en paus från att instruera i samband med pandemin 2020, då jag valde att fokusera mer på familjen med två små barn hemma. Men när mitt äldsta barn började i barngruppen våren 2023 gick jag in som instruktör i barngruppen. Först som hjälpinstruktör, men jag har nu sedan en tid tagit över huvudansvaret för barnträningen i föreningen. Mitt största fokus nu är att utveckla barnträningen och att se till att föreningen har de förutsättningar den behöver för att kunna bedriva sin träning och sprida Bujinkan till fler barn och vuxna.
Joakim Lundmark
Barninstruktör
Som flera andra började mitt Budointresse med filmer. Mitt i Ninja-boomen i början av 80-talet påbörjade jag min resa inom budo med Ju-Jutsu. Jag och en klasskamrat studerade Ju-Jutsu samtidigt som vi frossade i Ninja-Filmer av Sho Kosugi samt läste Steven Hayes böcker om Ninjutsu vilket vi försökte träna i skogen iklädda svarta kläder och hemgjorda träsvärd.
På högstadiet började jag träna Karate och när vi flyttade hem till min födelseort Norrköping öppnades plötsligt möjligheten att träna Bujinkan Ninjutsu som det marknadsfördes som då. Eftersom jag redan investerat 3 år i karate valde jag ändå att följa den banan efter att ha provat på Bujinkan, dock blev jag nära vän med bla grundaren av Bujinkan Norrköping och några i den kretsen. Jag fick ofta följa med klubben på olika aktiviteter och satt ofta med och tittade på träningarna även om jag tränade Karate. Vid 25 års ålder började jag tröttna allt mer på Karate, som kändes enformigt och upprepande. Gymträning och andra intressen tog över.
Vid 40 års ålder började längtan efter Budo öka allt mer, jag sökte något som handlade mer om en inre resa, men steget att som 40+ stiga in i en Dojo som nybörjare kändes främmande och avlägset.
När ett av mina barn började träna i Ninpo Dragons sögs jag in i träningen jag med. Jag tänkte att jag nog aldrig skulle ta ”svart bälte” men att jag iaf kunde passa på att röra på mig och bara träna för min egen skull i min egen takt. Men ju längre jag tränade desto roligare tyckte jag att det var.
Det som gör att jag fortsätter min träning trots min ålder (född -73) är att varje träningstillfälle är unikt, varje gång finns det något nytt att lära sig. Den ackumulerade kunskapsnivån i vår klubb gör att jag aldrig någonsin behöver uppleva att det blir enformigt eller ostimulerande.
